Efter pandemin

Äntligen fick vi ha en riktig skolavslutning. Då är väl pandemin över på riktigt.

En full skolgård i strålande sol, med sång av flera klasser, information om aktiviteter som genomförts, tacktal till de olika elevråden, ceremoni för 9:orna, utnämnande av årets pedagog (det blev Polarns favorit) och ett uppträdande av några lärare.

Sen fick klasserna ha egna firandet med sina lärare. Polarn fick fika och lek. Pyret fick fika, vann pris för att hon var en av tre som tippat Melodifestivalens vinnare bäst (biobiljett), och alla barn fick varsin utnämning. Pyret fick denna:

De hade inte riktigt rätt, men någon sport som börjar på Thai är ju nära ändå.

Det är fint att se en skola som engagerar eleverna så mycket. Det var inga lärare som höll i avslutningen, även om de ibland fick hjälpa till, utan elever som presenterade, informerade och höll tal. Förutom ett kort tal från rektorn då. Avslutningen var elevernas där personalen mest var med för att fira alla barn, som det ska vara.

Sen slog det mig när jag gick hem i värmen att jag inte alls hängt med i årstid och väder. Det är för mig ett mysterium att gå ut barbent utan jacka och känna hur solen gassar. Som om jag plötsligt åkt till ett annat land. Det betyder säkert att det verkligen är dags för sommarlov, så att jag får stanna upp och komma ikapp.