Så. Om man får influensa, kräksjuka och Covid inom loppet av två månader så hackas träningen upp lite. Det blir sjukledigt, sen träning i lugnt tempo för att återhämta sig, följt av några pass där man tar i lite, för att sedan ta sjukledigt. Och repetera. Och så nytt försök igen. Det är rätt slitigt.
Bacon- och broccolipaj.
Meeeen, imorse var jag tillbaka i tidigare form, så gott som. Inte samma tempo som bästa resultaten under hösten, men samma löprunda och tempo som under sommaren. Tjohoo! Det firade jag med en dusch och god frukost.
Sen bar det iväg till simhallen eftersom Pyret ville visa upp sina färdigheter från simskolan. Seriöst, hur kan någon gilla simhallar? Duscha offentligt, lyssna på skrik och stök, andas i tjock, fuktig luft och försöka att undvika människor i en alldeles för liten bassäng. De enda som jag ser kan ha ut något av det är de som koncentrerat simmar i motionssimbanorna. Där är det ju typ 2 personer i sin egen lilla värld. Men att vara i delarna för barn är ju bara tortyr. Med det sagt, Pyret har blivit jätteduktig, och Polarn övade tålmodigt och engagerat, det var ju fint att se.
Gårdagens pyssel var att arvsmassorna och jag målade till lilla papsen som fyllde 75 idag. Arvsmassorna ville göra varsin tavla i födelsedagspresent, och när jag såg att det fanns svart canvas ville jag också prova. Har inte målat på säkert 25 år och då bara akvarell, men det var ju jätteroligt att måla med akryl. Pyret tyckte att morfar skulle få en drake, för det gillar han, så jag målade en pappadrake med barn.
Första akrylmålningen ever. Nu vill jag prova igen men ha lite mer tid på mig så jag kan arbeta lite med olika lager.
Vips så var ännu en helg förbi. Jag hann inte med riktigt känner jag, imorgon är det vardag igen. För att kunna ta det lite lugnare imorgon så struntade jag i att glo på dålig tv och förberedde morgondagens middag:
Trist att alltid hamna i att offra så mycket av helgen till att förbereda vardagen, men det är ju skönt när vardagen kommer. För det gör den ju.
Kommentarer