Jag anade redan på morgonrundan att det skulle bli en spektakulärt härlig vårdag. Något isigt här och där, men den där kylan i luften var inte densamma, den smakade sol. Rundan gick bra dessutom, fast det tog emot emellanåt.
Med sådan start får jag lite panik över att vara hemma. Jag bakade en banankaka, lagade blomkålssoppa till lunch och matlåda, plockade undan, slog in paket till kalas och tog hand om mina blommor, sen fick jag klaustrofobi. Det var inte möjligt att gå och vänta på att övriga familjen skulle vakna ur pyssel- och Minecraftkoman.
Jag behöver vara ute när det är så här:
Så det blev en sån här dag:
Så nöjd. Mycket rörelse och solstrålar är det allra bästa receptet för att jag ska få energi. Det är som att min kropp fysiskt vaknar när vårsolen hälsar på och jag blir lugn och lycklig. Tantvarning på den va?
Kommentarer