Frukten av arbetet

Jag hade fått brev på jobbet.

Det känns ju trevligt att få lite uppskattning för det jobb man gör.

Men jag undrade om någon i arbetsstyrkan var lite ironisk.

Nu hade ju beskedet vi fick på eftermiddagen den 22/12 nått media.

Så orden "kul" och "uppskattad" kanske inte förekom jättemånga gånger under förmiddagen. Men det är ju inte Regionen om det inte är tvära kast, så till lunch lät det så här:

Det är inte heller vår samtid om man inte lyssnar förrän pressen blandas in.

Men också, "banangate". Lite olämpligt ordval om man tänker att man ska försöka respektera sina medarbetare, det signalerar väl inte att man tar frågan på allvar känner jag. 

Sen kan jag undra om det hela var något slags PR-trick orkestrerat av Regionen själva. Om man nu är konspiratoriskt lagd. 

Så här: Först ger man besked om att dra ner på stora saker såsom att inte tillsätta lediga tjänster och att dra in på utbildningar. Medarbetare börjar bli både arga och rädda. Sen ger man besked om att också dra in på småsaker som håller medarbetarna ovanför ytan, såsom fika och frukt. Medarbetare rasar, pressen dyker upp. Då vänder man, lyssnar på medarbetarna och backar i beslutet. Medarbetare jublar, blir glada och känner att de har påverkat och blivit lyssnade på. Det första beskeden om neddragningar upplevs lindrigare, de små sakerna uppskattas mer. Ledningen får lugnare och nöjdare medarbetare trots att de just fått veta att de har sämre arbetsvillkor framför sig till följd av besparingar. Tadaa.

Så skulle det kunnat gå till, om man är konspiatoriskt lagd.

Nu kunde jag i alla fall njuta av ett gratis äpple på eftermiddagen. 

Kan ha varit det största jag ätit, det var lika stort som min kaffemugg när jag började.

Någon mer som verkar uppskatta mig är min Silverkalla, den försöker hjälpa till genom att ge frukt.

Aldrig sett förut. Men en googling bort hittade jag detta:

Ovanligt, men giftigt. Så coolt, men inte äta dem alltså. Tur att vi fick behålla fruktkorgarna.