Fortsätt till huvudinnehåll

Vila med trappträning

Jag bestämde mig för att ta vilohelg istället för att bara ha en vilodag. Första gången på månader som jag inte tränar något alls två dagar i rad. Med tanke på evighetsmensen tänkte jag att kroppen behövde det. Dessutom var det så himla blåsigt ute att jag inte ville göra så mycket annat än att sitta i soffan. Jag klarar isande kyla, halv snöstorm och gassande sol, men jag klarar inte när det blåser, då blir jag kinkig som få.

Men jisses vad svårt det var att låta bli att träna. Jag tänkte ge mig ut på morgonen, men kunde hålla mig för att Polarn ville gå upp och äta frukost när de andra ville sova.
Sen blev jag rastlös och tänkte ge mig ut på sena eftermiddagen, men middagen tog lång tid, arvsmassorna var hungriga och herr B.o.B kunde inte ta över.
Crosstrainern lockade på kvällen, men då slog mensvärken till och påminde mig om att vila kan vara den bästa medicinen ibland.

Fast dagen blev inte helt utan träning, man kan säga att jag fuskade lite genom att ta några varv upp och ned för trappen till vinden. Jag bestämde mig nämllgen till sist för att byta ut stora matbordet i vardagsrummet till ett mindre. Det finns ju redan ett utdragbart bord i köket som kan användas vid kalas när pandemin är över. Och i vardagsrummet behövs mest ett bord att pussla vid.

Dessutom hittade jag äntligen en kombination jag tyckte passade med övriga rummet.
Vi gick från detta:
Till detta:

Lite sugen på en rund matta nu...

Arvsmassorna roade sig hela dagen med att bygga.
Pyret tog fram Lego hon fick i julklapp.
Polarn tog tag i en robot herr B.o.B. fick i julklapp:
Mina små byggdamer. Det är så kul att se dem så engagerade och klara sig så fint utan hjälp. Polarns instruktioner var på engelska, sparsamma och otydliga, men hon listade ut det hela på egen hand. 

Imorgon struntar jag i det där med att vila tror jag, känner mig sanslöst rastlös efter den här helgen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.