Fortsätt till huvudinnehåll

Rastlös

Kansker det vårkänslor.
Kanske är det Corona-tristess.
Kanske är det bara vanlig, hederlig rastlöshet. 
Jag vet inte säkert, men jag vet i alla fall att jag spanar efter projekt. Högt som lågt, stort som smått, realistiskt som drömmande. Jag sparar screenshots som inspiration för saker som säkert aldrig blir av, men det håller mig road för en stund.

Som den här piffiga städskrubben:
Jag går ju alltid igång på ordning och reda. Men det är så klart inte svårt att få snyggt när man tar bort alla saker och bara har kvar tomma lådor.

Eller den här uteplatsen:
Om vi bara hade en mycket större.

Så fin hem-arbetshörna:
Kommer aldrig komma i närheten med herr B.o.B.s idé om vad som är ordning och reda. Men jag har potential med jobb-kontoret. 

Fint fix för gästtoaletten.
Inte helt ouppnåeligt. Måste spana in vinylplattorna från Clas Olsson som så många nämnt.

Och titta här:
Så fin! Inte en blekaste var jag skulle ha plats med den bara. 

Sen har jag tillräckligt med insikt för att förstå att om jag klarade av att njuta av vårt hem som det är, så skulle livet bli lite lättare. Men å andra sidan så får jag ju så sällan njuta av dess potential när resten av hushållet lämnar saker på golv, bord, stolar och bänkar, lämnar dörrar öppna, och lämnar det mesta till att ordnas senare. Inredningsnerven skulle säkert stillas mer om jag faktiskt fick ta del av ett städat hem utan saker som behöver hanteras. Om jag slapp ställa undan disk, stänga hallgarderoben,  plocka undan strumpor och läskburkar, lägga tillbaka kläder, ställa in tandkräm, lägga tillbaka hårborstar, och slapp se alla saker förvaras någon annanstans "så länge" (varje dag) än där det gjorts plats för dem. Vilken blodtryckssänkare det skulle vara att slippa allt sånt.

Men det går inte. Så därför planerar jag hemmaprojekt som inte kommer förändra ett skvatt, men håller drömmen levande. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.