Fortsätt till huvudinnehåll

Tips för rastlösa tummar och mörka sinnen

Jag har emellanåt inte ro i sinnet för att scrolla genom flöden på sociala medier. Oftast är det när jobbet är tungt och jag behöver ett filter för resten av verkligheten, och lite hjälp för att påminnas om att världen kan vara en fin plats också. Då väljer jag vilka sidor jag går in på, istället för planlöst scrollande, och kan därför undvika det som beskriver den bistra sidan av tillvaron. 
Som Simon Häggströms skildringar av prostitution och trafficking. Peter Rungs betraktelser kring "manligt"  Vardagsrasismens inlägg om rasism, kvinnoförakt och orättvisor. Atilla Yoldaş iakttagelser om machokultur. Eller Mansbebisars inlägg om vår ojämställda vardag.    
Så viktigt, men jag orkar bara ibland.

Istället, för att ge världen ett rosa skimmer, glitter och en regnbåge, väljer jag att titta på:

Vem älskar inte ordvitsar?!

Bibblan har alltid varit en härlig plats att hänga på.

Katter!!
Mer katter!!

Skyltar...

Mer skyltar.

När någon annan hittat allt skoj på nätet åt en.

Fler som är bra på att hitta nördig humor.

Ord kan bli så roliga.

Som en veckotidning som blandar sött, roligt, makalöst och speciellt.

Och från en tidnings bästa träningstips och recept...

Till en persons vettiga inlägg om träning och forskning. 

Så det, plus några bloggar (jag har länge varit en gammal och omodern person), är vad jag skrollar igenom för att le lite. Om någon ville veta. Det är det nog inte. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.