Idag var det rubriker om isgator och översvämningar, samtidigt som jag och kollegan nästan tappade andan över hur vackert det var att komma ut på lunchpromenaden.
Solen fick de snöklädda träden att glittra som diamanter, och alla var helt lyriska över att få se just solsken.
Solen skapade också en helt magisk himmel när den var på väg ner, jag kunde vila ögonen på det här när jag halkade hemåt.
Dagen gick från rätt bra till ännu bättre av att få njuta av en sådan här middag:
Bulgursallad med halloumi, som jag skulle lagat i fredags men inte orkade. Recept från CityGross, som verkligen överraskar. Gott och lättlagat.
I vanliga fall skulle arvsmassorna och herr B.o.B. haft pyjamasparty-träning idag, och jag skulle ha tränat mitt vad-man-nu-kan-kalla-det, men det pågår ju tydligen en pandemi.
Istället fick herr B.o.B. vara vår personlig tränare. Inte alla som har inställda sporter men bor med tränaren liksom. Lyx. Jag kunde bidra med att roa arvsmassorna genom att försöka få min medelålders lekamen upprätta någon slags balans, vighet och tempo. De blev lagom glada åt att vara bättre än lilla mamsen. Nu har ju jag inte gjort de där sparkarna på 10 år, så jag misstänker att jag kommer vara lite mör imorgon. Att vara pinsamt okoordinerad, stel som en pinne och bara göra fel har jag däremot övat på länge, så det känns inte alls.
Kommentarer