Fortsätt till huvudinnehåll

Spännande

Det är aldrig för tidigt för en fredag! 
Tänk på den tiden jag jobbade i affär och inte alls förstod storheten i Fredag - utropstecken. Det gör jag nu när dagarna från måndag till fredag innebär en allt brantare uppförsbacke. Som sedan avslutas med regelbunden ledighet, vilket de inte gör när man emellanåt jobbar på helgen. Svårt att förstå varför människor är så glada över fredag när man själv ska jobba nästa dag, lätt att förstå när man vet att ledigheten kommer regelbundet.

Kan väl gissa att denna veckas uppförsbacke var lite brantare eftersom jag hade pms-grande. Jag och kollegan kom överens om att det värsta symtomet på pms under den här härliga förstadie-till-klimakteriet-fasen är hjärndimman. Allt jag gör tar dubbelt så lång tid eftersom det krävs enorm koncentration att göra precis vad som helst, och jag totalt saknar simultankapacitet dessa dagar. Svår omställning när jag van vid att jobba fort, hålla många bollar i luften samtidigt och ha koll. Kollegor har som skämt att de ska starta en App som heter "Fråga B.o.B." för de tycker att de kan fråga mig om allt och alltid få snabbt svar. Det gäller inte sådana här dagar.

Promenaden hem var extra skön eftersom jag var trött och redo att vara lite ledig. Samtidigt som delen av promenaden som saknar trottoar var nära att få mig att bryta ihop.
Antingen får man gå i uppkörda, och extra halkiga, modden. Första delen i uppförsbacke med ett steg fram och ett halvt tillbaka i varje steg. Andra delen i utförsbacke med ett steg fram och ett halv steg glidande framåt.  
Eller så kommer det bilar som inte har lika mycket plats på vägen eftersom den blir smalare när den plogas. Då måste jag kliva upp i snövallen och pulsa mig framåt.  
Blev lite less på det idag.

För att det var pms-fredag så blev det både chips och Semmelwrap till fredagsmyset. Man ger kroppen vad den behöver liksom.
Är osäker på om jag provat Semmelwrap tidigare, men det kan bero på att jag inte tyckte att det var en så värst minnesvärd upplevelse. Hyfsat gott i början, men för kompakt och lite trist när jag kommit halvvägs. Sätter fortfarande wienersemla som favorit.

Dagens aktivitet 
Lugn dag, bara morgon, lunch och hempromenad i ganska lugn takt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.