Lätt att vara efterklok.

När det regnar kommer det upp daggmaskar.
Varenda daggmask som syns ska granskas.
Ibland kommer det upp jäkligt mycket daggmaskar under regniga nätter.
Pyret kom under sin granskning fram till att en del maskar var döda och frågade vad som hände med dem. Jag var ärlig, för att barn har lättare att ta till sig saker än vuxna som hinner fundera några varv till, och talade om att det finns djur som tycker om att äta döda maskar.
Vilka djur då? frågade hon och jag drog till med pippifåglar. Inte vet jag om de bara äter levande maskar eller om de knaprar i sig döda också, men jag tyckte det lät bra. Eller, jag brukar dra till med att de bitar av äpple och päron som arvsmassorna inte orkar äta upp när man är ute, kan de ge till pippifåglarna, och tänkte väl att jag fortsätter att ge fåglarna mat.
Sen råkade vi väl se en mask mitt på vägen en dag, som arvsmassorna av någon anledning fick extra feeling för, så jag tog en pinne och "räddade" den genom att lägga den på gräsmattan.

Där har vi bakgrunden till hur man lär sig att tänka efter innan man gör saker. För nu ska varenda daggmask inte bara granskas, de ska sorteras in i levande eller pippifågelmat och de som är levande måste "räddas".
Jag gillar inte ens daggmaskar.