Fortsätt till huvudinnehåll

Shoppingvanor.

Jag läser en rubrik i Aftonbladet om fotbollsfruarnas lyxiga shoppingvanor.
Jag tycker bättre om mina shoppingvanor, de kommer väl till pass nu om inte annat. I ännu en rea-omgång (hur ofta är det rea nu för tiden, en gång varannan månad eller?), går jag lös på de rödmärkta plaggen.
Jag är rea mästare, självutnämnd visserligen, men oslagbar.
Nu har stora delar av min garderob valt att överge mig då min mage redan växer (Ja, den är redan rund, ja det syns redan, inte visste jag att det var konstigt) vilket gör mig lite förtvivlad.
Jag tittar på högarna med undanrensade plagg, fina favoriter som inte vill vara med längre och undrar hur i böveln jag ska få ihop något av det som ligger kvar och tittar lite bedjande på mig.
Jag gillar mina kläder, jag gillar att kunna gå fram till garderoben och se ett plagg och genast veta att det plagget funkar med det plagget och på en minut är jag påklädd.
Så funkar det inte längre.
Jag måste hitta något som fortfarande passar och hitta några plagg som passar ihop med det som inte är för tajt, för trångt, eller för obekvämt.
Gah!
Inte vill jag spendera en förmögenhet på kläder heller, gravid eller inte, alltså är jag på jakt efter kläder att växa i, som inte ser ut som tält, som inte är mammakläder (känns tidigt att börja med det redan och jag vill ha så få såna kläder som möjligt, hellre kläder som funkar även efteråt tänker jag), och som ser snygga ut tillsammans med leggings - mitt nya favoritplagg.
Jag som gått bland kläder i butiker och genast sett om plaggen funkar, funkar inte, funkar till det, passar min kropp, min stil, min plånbok, måste tänka om och anpassa allt efter en växande mage... och hylla...
Fåfäng?
Absolut.
Så jag drar bland reahyllorna och letar med nya, lite skeva, ögon och ibland finner jag.
Medan jag går där är jag så tacksam för att de där plaggen som nu är oanvändbara inte har kostat en mindre förmögenhet och att jag kan ersätta dem utan att hamna hos Kronofogden.
Bara för att jag är rea/second hand champion.

Kommentarer

Greken sa…
WOW! tänkt att det börjar synas på riktigt nu!!! :-)

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.