Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens dag två

Ännu en fullmatad dag på Socionomdagarna. En mycket tyngre dag med viktiga men svåra ämnen, som gör en lite deprimerad faktiskt.

Unizon pratade om hur porren påverkar barn och unga och gav skrämmande statistik och exempel.
På samma tema gav Länsstyrelsen en föreläsning, med fokus på samtalsmaterialet Två sidor av sex. Skönt att det kommer något som kan bidra till att motarbeta skeva synsätt och något praktiskt att hålla sig till. 

Som förälder till två unga flickor får jag dock lite panik. Hur hamnade vi här? Pojkar så unga som 9 år tittar på porr. Många, många sexuellt aktiva unga flickor rapporterar att de blir tillfrågade eller känner sig tvingade att ställa upp på strypvåld. Ungas relationer är i hög grad präglade av våld, tvång, rädsla och tveksamhet. De borde vara präglade av nyfikenhet, värme, utforskande och trygghet.

Logiskt förstår jag att det handlar om att prata, prata, prata. Om grooming, om porr, om relationer, om Onlyfans, om våld. Att prata om att prata, att berätta om stödet från Unizon, Ecpat, Relationsvåldsteam och viktiga vuxna. Känslomässigt vill jag bara låsa in dem och aldrig släppa ut dem i världen. Tanken på att behöva lära dem att hantera sånt här är jobbig, men inte i närheten av lika jobbig som tanken på att de sannolikt kommer få frågor och krav på sånt här. Och när det händer är de ensamma i situationen.

Inte blev det mer upplyftande när Jämställdhetsmyndigheten visade siffror om ekonomi.
Unga kvinnor hamnar efter i så många lägen, redan i början av livet. Redan i 20 års åldern drar männen iväg i lön, trots att kvinnor utbildar sig mer. Vad fasiken. 

Så, den insamlade högen av tygpåsar,
anteckningsblock, pennor, reflexer, godis, kalendrar, stressleksaker och handsprit lyfte inte humöret så värst idag.
Men den lilla högtalaren
och mini (säkert fejk) labubu
var väl ändå lite skoj. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.