Ännu en fullmatad dag på Socionomdagarna. En mycket tyngre dag med viktiga men svåra ämnen, som gör en lite deprimerad faktiskt.
Unizon pratade om hur porren påverkar barn och unga och gav skrämmande statistik och exempel.
På samma tema gav Länsstyrelsen en föreläsning, med fokus på samtalsmaterialet Två sidor av sex. Skönt att det kommer något som kan bidra till att motarbeta skeva synsätt och något praktiskt att hålla sig till.
Som förälder till två unga flickor får jag dock lite panik. Hur hamnade vi här? Pojkar så unga som 9 år tittar på porr. Många, många sexuellt aktiva unga flickor rapporterar att de blir tillfrågade eller känner sig tvingade att ställa upp på strypvåld. Ungas relationer är i hög grad präglade av våld, tvång, rädsla och tveksamhet. De borde vara präglade av nyfikenhet, värme, utforskande och trygghet.
Logiskt förstår jag att det handlar om att prata, prata, prata. Om grooming, om porr, om relationer, om Onlyfans, om våld. Att prata om att prata, att berätta om stödet från Unizon, Ecpat, Relationsvåldsteam och viktiga vuxna. Känslomässigt vill jag bara låsa in dem och aldrig släppa ut dem i världen. Tanken på att behöva lära dem att hantera sånt här är jobbig, men inte i närheten av lika jobbig som tanken på att de sannolikt kommer få frågor och krav på sånt här. Och när det händer är de ensamma i situationen.
Inte blev det mer upplyftande när Jämställdhetsmyndigheten visade siffror om ekonomi.
Unga kvinnor hamnar efter i så många lägen, redan i början av livet. Redan i 20 års åldern drar männen iväg i lön, trots att kvinnor utbildar sig mer. Vad fasiken.
Så, den insamlade högen av tygpåsar,
anteckningsblock, pennor, reflexer, godis, kalendrar, stressleksaker och handsprit lyfte inte humöret så värst idag.
Men den lilla högtalaren
Kommentarer