Fortsätt till huvudinnehåll

Vabbuari in da house

Nu var det någon som sa att vården hade sett att toppen på influensor och förkylningar hade börjat dala tidigare än vanligt. Att den värsta toppen redan varit och nu var det på väg att lugna ner sig.
Här har vi aldrig riktigt följt trender, ofta varit sena på bollen och uppskattat traditioner, så både Pyret och Polarn snorade loss i en klassisk vabbuari.

Själv har jag haft en tilltagande värk i min käke, så pass att jag till sist inte kunnat sova, tappat aptiten och trott jag skulle bli galen. Så jag smet ut från snorträsket till tandläkaren i porten bredvid på en akuttid. Bara för att ännu en gång vara livrädd och inställd på rotfyllning, men få höra att de hittar inget tandrelaterat fel. Nu var det tredje gången gillt med liknande besvär och besked.
Första gången ersatte tandläkaren amalgamfyllningen för kanske var det den.
Andra gången var det en mild tandköttsinflammation och tänder som av ålder börjat flytta sig. Kanske började det bli trångt.
Den här gången fick jag en slipning av tuggytorna för att avlasta, för värken föreföll komma från käken och alla muskler upp till tinningen. Dock inga tecken på att jag gnisslar tänder. Möjligt att jag biter ihop käkarna omedvetet och spänner mig, möjligt att det kan vara en inflammation i käkleden. Men inget fel på tänderna.
Allt är ju bättre än rotfyllning, tänker jag, fast det är fortfarande svårt att hantera värken. 

Mera vabb imorgon. Den stora frågan är vilket program vi ska titta på. 
Vi kunde roa oss med att se Marko och Irma, på Tv4. Så himla charmigt, och Polarn som är dödsförälskad i Markoolio var nöjd, men nu kommer nästa avsnitt först på torsdag. Om jag måste spendera hela dagen med både värk och det hundrade avsnittet av Alvin och gänget så trillar jag av pinn.
Bäst att jag klär mig snyggt imorgon.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.