Precis inför ett möte jag var ansvarig för ringde fritids och sa att Polarn mådde dåligt. Polarn lät ynklig och lite rädd när jag pratade med henne. Så jag lämnade kollegorna med lätt panik inför att hålla mötet på egen hand, bokade av resten av dagen och drog iväg. På den halvtimme det tog att ta mig till fritids hade Polarn piggnat på sig, så jag promenerade hem med en glad arvsmassa. Men rädd arvsmassa trumfar rädda kollegor varje gång.
Jag börjar känna mig lite matt.
Provsmakning av Tony's chocolonely, stickning och Lillfjant i knät
Det var en tung och sjukt späckad dag som blev avbruten ett par timmar i förtid. När jag landar nu till kvällen tänker jag att de 10 minuter av kaos som detta innebar egentligen var lite välbehövligt. Jag är inne på min 11:e mensdag, och mensen dök upp efter bara tre veckor igen.
Så premiären av Bäst i test
är nog precis lagom aktivitet just nu.
Kommentarer