Jag har bara mig själv att skylla, jag har skapat detta monster. Drottning Lillfjant som domderar med mig som hon behagar.
Det är tur att arvsmassorna föddes så tätt att jag fick öva mig länge på att ständigt ha en bebis på armen och göra allt annat med en hand.
Som väcker mig på natten för att hon vill ha sällskap, som bestämmer när jag sovit tillräckligt på morgonen, som talar om när det är dags att gå och lägga sig, som kräver att jag krälar runt på golvet för att fiska fram leksaker hon petat in under möbler, som inte tillåter att man duschar med dörren stängd.
Och allra helst vill hon att jag bär henne i famnen medan jag har saker att göra.
Undrar om det finns bärsele för katter? Eller om hon går att svepa in i en sjal? Eller om det går att vänja sig vid att sätta ner henne när hon visar med all tydlighet att hon vill ligga kvar på armen, trots att det blir så synd om henne då? Min lilla Lillfjant, denna primadonna utan dess like, som jag skapat helt själv.
Kommentarer