Fortsätt till huvudinnehåll

Jag vet vad en snippa är

Kära domare, hur i hela friden ska en flicka göra rätt?

Om hon använder ordet snippa så pratar hon som ett barn i sin ålder, men då kanske ni inte kan vara säker på vad hon menar med snippa, pratar hon verkligen om det kvinnliga könsorganets alla delar då? Kanske menas något annat för i förhöret blev det lite otydligt menar ni. Ingen hade ju verkligen undersökt vad en 10 åring menar med ordet snippa. Nä, inte ens ni hade ju gjort det utan lutade er mot att den som förhörde inte undersökt saken tillräckligt, tyckte ni. Eller så kanske ordet tappade betydelse för den som förhörde eftersom beskrivningen var en hand innanför en trosa, då behövs kanske inte ordet snippa så mycket. Det är ju lite pinsamt för er egentligen, nu när det framkommer att typ alla andra vet vad en snippa är, att det är så självklart för alla. Nu sitter era namn för evigt i pränt på att ni inte vet vad en snippa är. 

Jag utgår ifrån att hade en 10 åring använt en något mer, vad ska vi kalla det,  gammaldags benämning så hade ni bedömt att hon var sexuellt avancerad för sin ålder, kanske till och med lite grov och inte alls så mycket fin flicka som man ska vara. För uppenbarligen går man ganska långt för att slippa vrida och vända på vad en man menar när han har sin hand innanför en 10 årings trosor. Kan det ha en lika bred förklaring som domarna verkar tro att en 10 åring har för ordet snippa? 

Nu vet jag att ordet för det kvinnliga könsorganen länge varit knepigt, inget man vill prata om, orden ligger inte rätt i munnen liksom, de känns lite ofint. Inte så lätt för gubbar att veta dess funktion heller misstänker jag. En generationsgrej kanske. 
Men. Snippa är ändå rätt vedertaget ord nu. 
Om det var svårt att förstå vad ordet snippa betyder och ni inte hade kompetensen att googla och hitta en bättre förklaring än ni lyckades gräva fram (man kan våga fråga om hjälp för att googla, om man är lite för gammal för sånt), så hade ni kunnat leka Jepordy och ringt en vän. Men spela inte spel med en 10 årig flickas liv och framtid. Och framförallt, sluta leta efter ursäkter till förövare. 

En hand var där den inte ska vara, oavsett vad en 10 åring har för ordförråd. Skyll inte på förhöret, skyll inte på flickan, skyll på den som styrde handen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.