Fortsätt till huvudinnehåll

Men du då?

Lyssnade på någon spellista på Spotify och en sång från en far till hans dotter spelades upp. Kontentan var väl att han hade levt ett hårt liv, varit typ en "bad boy" men nu när hon kommit in i hans liv så hade han förändrats och han hoppades att hon inte skulle lyssna på allt hon skulle höra om honom. För nu var han en bättre person, för hennes skull, hon betydde allt, hon fick honom att vilja vara bättre. 

Det finns ju gott om låtar på temat, liksom låtar om hur någon snubbe förändrats för sin tjej, hon är anledningen till att han kan vara en bättre person, hon har fått honom att förändras, så länge hon finns där så klarar han av livet.

Eller, ett fritt och lagom löst översatt exempel från en sång som spelas flitigt:

Jag gör samma sak jag sa att jag aldrig skulle göra. Jag sa att jag skulle förändras fast jag visste att aldrig skulle kunna det.
Jag vet att jag aldrig kommer hitta någon lika bra som du.
Jag behöver att du stannar.
Jag kommer gå åt skogen om du inte kan vara här. 
Summarum; han kommer vara opålitlig men hon kan inte dra för då kommer han bli förstörd. 

Jag har växt upp med att det här är romantik. Du som tjej/kvinna kan förändra honom, vara hans anledning till att vara bättre, göra om honom till den man han egentligen önskar att vara. Vilket också anspelar på att om han fortsätter vara en skitstövel så är du inte tillräcklig för att förändra honom, det är du som inte duger.

I ekot av starka röster som problematiserar könsroller så låter det här tack och lov inte så värst romantiskt längre. Stannar man upp ett tag och funderar över det här så är det ju en jäkla press att lägga på en annan människa. Han var inte beredd att ändra sig innan han fick denna person i sitt liv och beskriver att det inte skulle vara möjligt utan denna person. Så hela ansvaret på att han ska leva ett gott liv utan att vara en skitstövel, hänger på barnet, eller hans käresta? 

Fast.
Är det inte ett ansvar som ligger på honom själv?
Är det inte ett ansvar han borde tagit innan han tar in en annan person i sitt liv? 
Hur ofta hör vi låtar där tjejer berättar att de slutat supa och ligga runt för att just han dök upp? Tvärtom så lägger tjejer och kvinnor ner imponerande mycket tid till att förbereda sig för att bli en potentiellt bra partner. Fokus är att vara bra nog innan hon blir någons partner, att vara god nog innan hon blir förälder.

Jag blir så trött på att tjejer och kvinnor fortfarande ska matas med det här dravlet. Sluta lägg ansvaret för er känslomässiga utveckling på döttrar och flickvänner och börja ta hand om er själva istället. Mina arvsmassor ska inte behöva bli någon snubbes ankare eller livscoach, de ska vara fullt upptagna med att ta reda på vad de själva vill.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.