Fortsätt till huvudinnehåll

När jag var liten

Vi förvirrade arvsmassorna med att börja dra citat från vår barndoms tv-värld. Ni vet på den tiden när det bara fanns två kanaler, så att särskilda repliker fick ett sånt stort genomslag att alla från samma generation kommer ihåg dem. Och som barn fick man lov att se "Familjeprogram" som kanske inte var så familjeanpassade, så här enligt dagens standard.
Vad sägs om:
"En traaaaktoooor..."
Eller:
"Hej alla barn, jag heter Rulle, Full rulle."
Eller:
"Hå hej med farbror Frej..."
Vi körde också till med att nynna melodin boktipset.

När vi förklarade upplägget för barnprogram på den tiden så kommenterade Polarn att vi måste ha roat oss med andra saker. Det har hon rätt i. En sak jag roade mig med var att läsa, precis som nu alltså. Och nu är Polarn så stor att hon också vill roa sig med det:
Det är verkligen helt makalöst att få följa hur arvsmassorna utvecklas och lär sig. Plötsligt sitter hon där och läser högt. Sånt jäkla mirakel från första celldelning. 

Dessutom, utvecklingen går framåt i samma takt som när jag var liten, om inte snabbare, trots att det finns massor av tv-kanaler och de använder Ipad i skolan. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.