Fortsätt till huvudinnehåll

Halv fem hos mig

Jag vaknade 4:30 av ljudet detta härliga arbetslag åstadkom:

Symfoniorkestern bestod av en traktor med sopmaskin och tre lövblåsare. 

Man kan ju spekulera i hur planeringen såg ut när det beslutades att denna arbetsinsats skulle utföras i detta område, vid denna tidpunkt. 
Om någon hade glömt bort hur lövblåsare låter?
Om någon hade glömt bort att det var ett område med många, många lägenheter?
Om någon glömt bort att människor tycker om att sova innan de ska utföra sin arbetsinsats för dagen?

Det blev liksom en tyst och fin gemenskap i alla som yrvaket stod i fönster och på balkonger för att lista ut var oljudet kom från, för att sedan skaka på huvudet och gå in igen. 

Ja, så klart att de försökte ta bort spåren av vintern innan morgonrusningen, och ja, det var säkert skönt att kunna arbeta på en tom yta. 
Men ändå; fyra och trettio på morgonen!?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.