Den där tröttheten.
Nu är jag både jäkligt irriterad på den och kanske lite orolig.
En liksom total utmattning, redo att somna alla timmar på dygnet, en hjärna av mos, ögonlock som känns som bly och muskler utan minsta kraft. Jag har ju märkt av det de senaste veckorna, mest på jobbet där jag är så trött på möten att jag kämpar konstant mot gäspningar och tunga ögonlock. Fast idag blev det än mer påtagligt fysiskt när jag skulle en vända till plugget för en... ... "intressant" lektion, som skulle vara ett tillfälle för reflektion under praktiken. Fråga inte. Anywhoo. Samma väg som jag gått flera gånger per vecka sedan januari 2015 var plötsligt helt övermäktig. Jag övervägde att stanna och sätta mig på närmaste bänk flera gånger på såväl dit- som hemvägen.
Vad är det som pågår?!
Jag har laddat ett batteri med b och d vitaminer och magnesium för att kolla att det inte rör sig om sådan där d vitaminbrist som jag hade förut, eller lågt järnvärde eller liknande. Annars kan jag väl bara göra det jag ska göra nu: sova. När jag gör mig iordning för kvällen sådär vid 21 rycket så är ögonen redan alldeles rödsprängda av trötthet. Så god natt.
Kommentarer