Vi rev av semesterns första dag med ett besök på Kolmårdens djurpark.
Sedan de började tapetsera varannan reklampelare och annonsera i varenda tidning om Bamses värld har Pyret tjatat sig blå om att hon vill åka dit. Jag vet inte ens hur hon fattade att det var ett ställe man kunde åka till. Vi påpekade att hon fick frispel bara av att åka och storhandla och att hon därför kanske behövde öva på att åka bil innan vi kunde åka dit, medan hon bestämt hävdade att om vi skulle åka till Bamse skulle hon minsann kunna åka bil länge. Då körde vi med att Bamses värld inte hade öppnat än.
Men imorse tog vi ner annonsen från kylskåpsdörren, som hon har glott på i månader, och sa att idag skulle vi åka till Bamse, för nu var det öppet.
Lyckan var total.
Lyckan var rent av övermäktig när vi faktiskt klev in på Bamses värld. När hon fick se båten, tåget och allas hus. Hon fick åka Vargens bil och i dunderhonungsburk-karusell. Hon fick äta lunch i Farmors kök.
Men, störst av allt; hon fick träffa Bamse. Ända till läggdags grämde hon sig över att inte ha vågat att krama honom när det gällde, men vi har bildbevis på att hon står tillsammans med legenden.
Att sen få glass, se en tiger på supernära håll, kolla in djur som är utrotningshotade och hänga hela dagen med sin Bobbo (morbror följde med) var liksom en droppe i havet i jämförelse.
Bamse. Bamsebamsebamsebamsebamse. Bara Bamse.
Nu uppstår väl problemet att hon kommer vilja åka tillbaka.
Fast idag var hon väldigt duktig. Hon blev väl inte så charmig efter en hel dag i den olidliga hettan och klockan blev sen, men det blev väl ingen. Överlag var hon dock på sitt bästa humör, hon gick att prata med, resonera med och avbryta allmänt pestigt beteende med. På ett sånt där sätt att jag genast vill planera fler utflykter.
Polarn då? Hon som liksom bara hänger med. Ja, hon är ju rätt skön så, hon hänger ju bara med. Kan hända att hon är lite för liten för att förstå vad som pågår men visst roas hon. Det är väl skitkul att hänga med syrran hela dagen, äta, se "Bamba", sova i vagnen och få en massa uppmärksamhet. Det enda som inte uppskattades var karusellen, hon var otroligt skeptisk.
Överlag är det ju en brud som mest garvar åt tillvaron. Till och med hennes utbrott är korta för att hon verkar vilja återgå till att busa och garva så snart som möjligt. Peppar peppar, får jag väl säga.
Nu håller jag alla tummar för att det goda humöret håller i sig så att vi ska kunna ha fler semesterutflykter och leka irriterad och trött småbarnsfamilj som alla andra.
Kommentarer