...jag vet.
Men jag är så trött nu, så sliten, så anti.
Jag är så fysiskt trött och sliten att jag trampar snett, tappar, fumlar, tappar ord och hela huvudet känns som om hjärnan badar i gröt.
Jag är så sliten av att den där "Att-göra-listan" bara blir längre trots ständiga insatser varenda sekund av barnfri möjlighet. Jag är så sliten av att vara på jobbet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan utan assistans.
Jag är så anti allt de dagliga sysslorna innebär, jag längtar efter att få göra något kul, trevligt och lustfyllt, jag längtar efter att glädjas och njuta.
Det är inte heller någon tröst att tänka att Polarns klistra-fast-sig-vid-mamma-fas går över för med andra barnet vet man ju att det bara är en vilostund innan nästa fas drar igång, och nästa, och nästa. Eller så får Pyret någon fas.
Det är tjatigt, jag vet, men jag gråter en skvätt och erkänner mig besegrad.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer