Fortsätt till huvudinnehåll

Vilket skämt.

Jag beger mig till distansskolans lokaler för att skriva ett slutprov i kursen.
I det första lilla väntrummet möts man av en lapp som informerar om att prov ska skrivas i det orangea rummet. Jag är tidig så jag slår mig ner för att vänta.
Någon frågar var det orangea rummet är och får till svar av en annan att någon gick iväg med en lapp, så rummet är tydligen markerat.
Genast kommer en lärare ut och meddelar oss som sitter i väntrummet att det sitter elever i rummen i hela korridoren och försöker skriva olika prov, så man får inte prata där vi sitter.
Okej.
Lite senare letar jag upp provrummet, in kommer samma lärare med en kollega.
Nu börjar man bevisa på nytt hur makalöst dåligt organiserad den här skolan är.
Av det tiotal närvarande är vi tre som får våra prov. Övriga är anmälda till fel datum, inte anmälda alls, kan inte skriva för att det inte finns något prov i den kursen (!), eller är anmäld att få skriva provet på dator men den bärbara datorn fungerar inte.
Alla med problem blir bemötta med samma härliga attityd som i väntrummet, det vill säga snorkigt, irriterat och högfärdigt.
Dessutom, vi som fått våra prov och försöker skriva måste göra det medan läraren pratar, konstant.
Fast ute i korridoren och väntrummet är det tyst.

Samma skola har vid flera olika tillfällen, av såväl ledning som lärare, gått ut med att de har denna termin utformat kurserna så att man inte ska behöva köpa kursbok, om man inte vill eller kan. Men det finns rekommenderad litteratur för den som vill ha (jag).
Nästa kurs jag ska läsa har läraren gått ut med att hon inte kan rekommendera en bok, för det finns ingen bra bok till kursen.
Kursen är Naturkunskap 2.
Kursen är under utformning sedan 6 veckor tillbaka. 
Kursen är inte helt klar än.
Nu rekommenderar läraren på skolan som tycker att distanskurserna ska kunna läsas helt utan kursbok att man ska skaffa Naturkunskap A, Naturkunskap B, Biologi A och Biologi B för att lösa uppgifterna i kursen.
?
Varför?
Ska man behöva få tag i 3 böcker från andra kurser för att lösa uppgifterna i en kurs där man inte ska behöva ens en bok?
Dessutom, Naturkunskap 2 kursen borde väl ändå byggas på kurslitteratur Naturkunskap 2 (eller B)?
Skolan är ett enda stort skämt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.