Fortsätt till huvudinnehåll

Inte enligt plan

Jag börjar dagen med att misstänka att jag har urinvägsinfektion, mår lite sådär helt enkelt.
Men planen för dagen var detta:
Det låter väl mysigt?!
Det var det inte. 
En faktor var vädret som bäst påminde om en mindre trevlig höstdag.
Det var konstanta vindbyar (inom parantes) så vi höll på att blåsa bort. Kallt blev det också, trots höstmundering (plus jacka, såklart).
Vad jag inte heller visste var att cykeltrenden/hysterin nått hit, så fjället har lika många MBT:are som blåbär. De svischar förbi både upp och ner i lagom stressigt tempo. "Vandringsleden" upp till toppen var också i första hand gjord för alla cyklister, så det rörde sig inte om mysig fjällvandring.
Dessutom är det mest byggarbetsplatser överallt, för att rama in naturen lite harmoniskt.
Utsikten från restaurangen på toppen var således denna:
Wow.
Och väl framme vid restaurangen möttes vi av denna lapp:
Naturupplevelsen uteblev kan jag väl säga. Förutom för dessa raringar:
Och en paus på en våffelstuga hjälpte, såklart.
Jag försökte vila en stund efter "vandringen" men det gjorde varken från eller till, så vi roade oss med typisk fjäll-aktivitet innan middagen; Bowling!
Inte för att skryta men jag tror att få kan vara lika bra på att hamna i rännan som jag kan. Kan ha något slags rekord i minst poäng faktiskt. En liten tjej på banan bredvid hade nästan lika många streck på sin poängtavla som jag. Men roligt var det.

Till middag bokade vi bord på Kött och fiskbaren. Prisnivån var hög och personalen var väldigt rar, men sammantaget kändes inte denna måltid, som gick loss på närmare 500 inklusive en läsk, riktigt värd priset, mest för att serveringen haltade lite. Det tog lång tid och maten kom i omgångar så att köttet fick lämnas tillbaka för att det hunnit bli kallt innan tillbehören kom, men då hann potatisgratängen bli kall istället. 
Maten var god, men långt ifrån den bästa måltiden jag fått serverad. Arvsmassorna gav dock sina hamburgare 10 poäng av 100 och åt med god aptit, och det är ju så himla tacksamt. Jag skulle kanske också tagit hamburgare.

Imorgon fortsätter dricka mycket-rutinen och jakt på c-vitamin, för det är det väl man ska ha vid urinvägsinfektion? Har varit förskonad i typ 20 år så jag känner mig lite orutinerad. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.