Fortsätt till huvudinnehåll

Distraherad

-Men berätta, hur vad brukar du göra för att hantera oro, ångest och sorg?
-Jo det kan jag berätta; jag möblerar och inreder.

*Paus för att alla ska hantera sin förvåning*

För länge sedan, någongång vid Hedenhös när herr B.o.B. och jag flyttade ihop, köpte vi en säng i metall. Jag trivdes så bra med den, men den blev sliten och skruvarna gick till slut inte att dra åt ordentligt. 
Då köpte vi en ny säng och jag försökte tänka praktiskt, så jag valde en med förvaring. En tråkig Malm från IKEA. Jag blev aldrig nöjd med valet, den kändes klumpig och fel. Efter bara ett par, tre år började laminat lossna och den började knarra.

Nu användes detta till att lindra min ångest och vi köpte ny säng. En i metall.

Det skulle ju inte vara ett så stort projekt, plocka ner den gamla, montera ihop den nya. Men självklart upptäckte vi att våra ribbottnar gjort sitt när vi skulle ta bort dem. De lossnade från ramen. Det var bara att kasta sig iväg och köpa nya, som vi självklart monterade fel från början och fick svära oss igenom gör-om-gör-rätt. 
Det blev bökigare än vad det var tänkt och det distraherar bara från tråkigheter en kort stund, jag vet att allt är lika sorgligt igen imorgon. Men det blev så mycket bättre, jag är väldigt nöjd.

Sen återstår lite fix och trix, till exempel att flytta på det som förvarades under sängen och sånt tjafs. Det tar vi en annan dag.

Med risk för att vara lite tjatig så rättade universum inte till sitt misstag idag heller, jag fick inte tillbaka min kattunge. Det enda jag fick var att hitta hennes älskade jordnöt under sängen och börja gråta en skvätt.
Jag kommer behöva många inredningsprojekt för att hantera det här.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.