Fortsätt till huvudinnehåll

Lång väntan.

Ända sedan Pyret tappade sin första tand har Polarn gått och väntat på sin tur. Jag komner ihåg hur hon var så ivrig då att hon vaknade innan Pyret och smög in och tittade under hennes kudde, för att se vad Tandfen lämnat. Pyret har hunnit tappa 6 tänder sedan dess.

Så var det äntligen Polarns tur att stolt visa upp en lös tand. Jag trodde henne inte först, hon hade ju gått och vickat på tänder som hon tyckte kändes lösa, sen Pyrets första tand lades under kudden. Dessutom var det tidigare än när Pyrets började lossna. Men jo, den var lös. Som hon har vickat sedan dess. Till sist hängde den som på en tråd.

Men Polarn tyckte inte alls om tanken på att ta bort den, det gjorde allt för ont tyckte hon. Fast en liten vickning för mycket och ut trillar den.  Just när jag var och fikade med mammakompisen. Att det kan kännas så sorgligt att missa en sådan sak. Att något sådant kan bli så mycket viktigare än så många andra saker, är svårt att föreställa sig.

Men jag fick vara med om när hon kom rusande och visade att Tandfen minsann varit lika generös som mot storasyster och lämnat kvar både tand och en 10 krona. Det krävdes ju ett litet brev till Tandfen om att den där första tanden vill man så gärna spara och kunna visa upp, samtidigt som man vill få en peng. Trots att storasyster lyckades göra en sådan deal, var det lite pirrigt att se om hon gick med på det en gång till.

Så himla magiskt att få uppleva sådant där tillsammans med dem. Större än att gå på vilken föreställning som helst och värt alla tuffa stunder. Inte det minsta proportionerligt men väldigt roligt. Den som kunde ta fram den känslan och sälja som piller skulle bli en väldigt rik person, och slå ut hela marknaden med såväl lagliga som olagliga substanser. Man vill ju bara ha mer.

Och mer kommer jag få, för tanden bredvid har börjat lossna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.