Fortsätt till huvudinnehåll

Tredje gången gillt

Jag tänkte att det skulle ge sig, arvsmassornas nyvunna intresse för träning. De har tidigare sagt sig vilja följa med på träning, men hängt på någon enstaka gång innan anledningar till att inte haka på dök upp. Men idag var det tredje gången gillt.
Det var de som frågade om de fick följa med i söndags, trots regn och blåst. De sa till att de ville med i tisdags och ville då springa lite längre än på söndagen. Och de ville ut idag med.

Jag var helt slut idag, klarade mig knappt genom dagen, och med tanke på hur trötta de var imorse så tänkte jag att de inte heller skulle vara så sugna. Men min plan på tv och något sött gick åt skogen, för Pyret frågade så snart jag kommit hem om vi skulle ut och springa.

Så klart detta intresse ska uppmuntras. Men jag saknar redan att dra på lite högre volym och bara köra utan att tänka när jag är trött. Inte nog med att jag ska orka dra runt mig själv, jag ska orka peppa dem och lyssna på allt de snicksnackar om under rundan. Jag känner mig väldigt kluven till hela den här situationen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

En kulinarisk resa.

Pyret har idag tagit sig över hela världen bara med maten. Eller, faktiskt, bara med ris. Till lunch åt hon asiatiskt; stekt ris. Till mellis blev det svenskt; Risifrutti. Till middag tog hon sig söder ut med lite italienskt; risotto. En sådan världsvan liten dam vi har fått. Även om hon blir lite ensidig emellanåt.