Det kommer ju aldrig mer hända att jag festar loss. Det kommer ganska säkert aldrig mer hända att jag tar något glas för mycket och får ta konsekvenserna av det dagen därpå. Det lockar inte alls. Därmed kan vi dra slutsatsen att inte ens att fira examen leder till sådant.
Att behöva trängas med arvsmassor halva natten, inklusive karatesparkar och berättelser om senaste avsnittet av Agenterna (jag missade ju det på grund av borta på middag, så Polarn kände sig nödgad att informera mig), gör mig ganska osugen på att bli berusad. Att få lov att spendera halva natten i en våningssäng på grund av platsbrist är en annan anledning. Liksom att bli väckt klockan 5.45.
Den goda konsekvensen av en utebliven baksmälla och morgonpigga barn var att vi kunde börja dagen med en brunch. Frukostmat i buffé-form är alltid en god idé. Alltid.
Sen kunde jag införskaffa en cykelhjälm till min nya racer, och några blommor, innan vi åkte till Vitamin-C och hälsade på.
En loj dag i lantlig miljö, med skogspromenad, fika och barn som hoppade studsmatta (4-5 åringar) och lekte med vatten (1-åringen). En bättre fortsättning på ett firande än att ha huvudvärk och känna sig allmänt överkörd. Och en nödvändig sådan när man har ansvar för sådana här varelser.
Kommentarer