Så heter en av Rihannas skivor.
Bruden skördar framgångar på sitt festtåg genom världen.
Hon skrevar och tafsar på sig själv på scenen, hon lägger ut halvnakna bilder på sig själv, hon super och röker på inför kamerorna och skivorna som var ganska bra innehåller nu mest låtar som ska vara snuskiga och provokativa.
Hon har kul.
Under tiden kommer hon försent till sina egna konserter, om hon inte ställer in.
En så frigjord kvinna måste väl hyllas?
Kalla mig pryd, men varför?
En tjej som varken tar hand om sig själv eller sköter sitt jobb.
Varför ska det vara så tråkigt att vara ordentlig?
Jag har haft min supa-karlar-under-bordet-och-stanna-på-krogen-tills-det-är-dags-att-gå-till-jobbet-period.
En period.
Som sen tonåring.
Sen tröttnade jag och kom på att jag vann så mycket mer på att vara en good girl.
Så länge man är "wohoo fan va jag ska festa", så är man grym.
Eller i skolvärlden, där är det precis som bland barnen; är du eleven som går på alla lektioner, lyssnar på läraren, gör dina läxor och kommer förberedd till alla prov, så kommer alltid några fnysa åt dig.
De där som sitter och sms:ar på lektionen, som kommer försent, som alltid suckar när det är prov och säger att de inte ens öppnat boken. De tjejerna som frågar när man är gravid om man tar folsyra-tillskott och följer kostråden och fnissar fram ett "klart du gör" när man svarar ja. För det orkade inte de; underförstått, jag är så cool som inte bryr mig.
Minsta lilla analytiskt lagd så ser man ju vad dessa människor gör.
Om man är för cool för att bry sig så finns en ursäkt för när det går åt helvete.
Går det åt skogen för mig så ska jag handskas med det extremt jobbiga att ibland går det inte som man vill, ingen ursäkt, ingen orsak, inget att skylla på. Det gick bara dåligt.
Om man är den coola bruden som inte bryr sig så kan man alltid plocka fram en ursäkt:
Om det går dåligt på provet så är det för att jag inte pluggat, inte för att jag inte kunde bättre.
Om barnet blir sjukt är det för att jag misskötte mig, inte för att naturen är grym.
Om jag är dålig på jobbet så är det för att jag är bakis, inte för att jag inte orkar prestera.
Om förhållanden inte funkar är det för att jag träffar fel personer, inte för att jag letar i fel kretsar.
För det gör ont att misslyckas trots att man gjort sitt bästa, då är det bättre att inte försöka, då är det skönt att ha en ursäkt.
Vi som är "bad girl gone good" får inga hyllningar om hur grymma vi är.
Vi kanske inte skriker om hur jäkla kul vi har, med champagnen i handen, men vi njuter av lugn, trygghet och vetskapen vi kan handskas med livets svårigheter.
Fniss, vad tråkigt.
Rihanna kommer ha kul hela vägen in i väggen, eller till närmsta rehab-klinik.
Så mycket grymmare.
Det måste vi hylla.
Bruden skördar framgångar på sitt festtåg genom världen.
Hon skrevar och tafsar på sig själv på scenen, hon lägger ut halvnakna bilder på sig själv, hon super och röker på inför kamerorna och skivorna som var ganska bra innehåller nu mest låtar som ska vara snuskiga och provokativa.
Hon har kul.
Under tiden kommer hon försent till sina egna konserter, om hon inte ställer in.
En så frigjord kvinna måste väl hyllas?
Kalla mig pryd, men varför?
En tjej som varken tar hand om sig själv eller sköter sitt jobb.
Varför ska det vara så tråkigt att vara ordentlig?
Jag har haft min supa-karlar-under-bordet-och-stanna-på-krogen-tills-det-är-dags-att-gå-till-jobbet-period.
En period.
Som sen tonåring.
Sen tröttnade jag och kom på att jag vann så mycket mer på att vara en good girl.
Så länge man är "wohoo fan va jag ska festa", så är man grym.
Eller i skolvärlden, där är det precis som bland barnen; är du eleven som går på alla lektioner, lyssnar på läraren, gör dina läxor och kommer förberedd till alla prov, så kommer alltid några fnysa åt dig.
De där som sitter och sms:ar på lektionen, som kommer försent, som alltid suckar när det är prov och säger att de inte ens öppnat boken. De tjejerna som frågar när man är gravid om man tar folsyra-tillskott och följer kostråden och fnissar fram ett "klart du gör" när man svarar ja. För det orkade inte de; underförstått, jag är så cool som inte bryr mig.
Minsta lilla analytiskt lagd så ser man ju vad dessa människor gör.
Om man är för cool för att bry sig så finns en ursäkt för när det går åt helvete.
Går det åt skogen för mig så ska jag handskas med det extremt jobbiga att ibland går det inte som man vill, ingen ursäkt, ingen orsak, inget att skylla på. Det gick bara dåligt.
Om man är den coola bruden som inte bryr sig så kan man alltid plocka fram en ursäkt:
Om det går dåligt på provet så är det för att jag inte pluggat, inte för att jag inte kunde bättre.
Om barnet blir sjukt är det för att jag misskötte mig, inte för att naturen är grym.
Om jag är dålig på jobbet så är det för att jag är bakis, inte för att jag inte orkar prestera.
Om förhållanden inte funkar är det för att jag träffar fel personer, inte för att jag letar i fel kretsar.
För det gör ont att misslyckas trots att man gjort sitt bästa, då är det bättre att inte försöka, då är det skönt att ha en ursäkt.
Vi som är "bad girl gone good" får inga hyllningar om hur grymma vi är.
Vi kanske inte skriker om hur jäkla kul vi har, med champagnen i handen, men vi njuter av lugn, trygghet och vetskapen vi kan handskas med livets svårigheter.
Fniss, vad tråkigt.
Rihanna kommer ha kul hela vägen in i väggen, eller till närmsta rehab-klinik.
Så mycket grymmare.
Det måste vi hylla.
Kommentarer