Fortsätt till huvudinnehåll

Borttappad.

En uppgift i den senaste kursen, den sista kursen, var att på engelska skriva ett tal till den nyutnämnde amerikanske presidenten. Ett vinnartal.
Från tidigare kurser hade jag lärt mig hur ett tal ska vara uppbyggt, vilka moment det bör innehålla, men kanske inte hur ett tal skrivet till den amerikanske presidenten ska skrivas.
Med tanke på att detta är en KOMVUX kurs blev jag måttligt irriterad över det pinsamma i denna uppgift, i hur makalöst ologiskt det var att be oss utföra denna uppgift. Be oss skriva ett tal på engelska för att se hur vi uttrycker oss i olika forum, absolut, men agera spökskrivare till USA:s president, lägg av.
D e t. Ä r. E n g e l s k a. 6.
En irriterad B.o.B. blir lite passivt aggressiv, lite bitter och lite nä nu jävlar. Så jag skrev ett tal, hejochhå vad jag skrev tal. Enligt konstens alla regler med citat, upprepning, argument och återkoppling.
Och med en stor, massiv, gigantisk, skopa ironi.
Jag citerade Martin Luther King.
Jag la in ett och annat "this great nation".
Jag argumenterade för vapenkontroll, rätten till abort och fri sjukvård, allt en amerikansk president aldrig kommer kunna skrika allt för högt om.
Jag fick ett fett A.
Whaaaaat?
Språket var fantastiskt, jag uttryckte mig så väl, grammatiken var felfri, argumenten var övertygande och jag lät som en sann politiker.
Om vi bortser från att jag därmed tappade det sista förtroendet för KOMVUX, så har jag nu fått bekräftat det jag alltid vetat innerst inne:
Det är mitt öde att bli enväldig härskare.
Vilken högskolelinje ska jag välja för det?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: