Jag undrar vad Mammakompisens arvsmassa tänker om detta hushåll när hon idag åt middag här för tredje gången denna vecka.
De kanske inte ser så mycket ut för världen, men den här gången tror jag att jag ändå impade lite på vår gäst. Det var väldigt gott! Dessutom busenkelt jämfört med att stå och steka pannkaka efter pannkaka.
I måndags svängde jag ihop en potatisomelett och en zucchiniomelett, med sallad, för att jag inte hade tillräckligt för att plötsligt göra zucchiniomelett till alla när både Mammakompisen och hennes arvsmassa stannade på middag.
I onsdags hade jag tagit fram köttfärs för att göra fetaostbiffar, men glömt att jag redan använt fetaosten i den spontana potatisomeletten. Så då grävde jag fram något annat recept på köttfärsbiff genom det oändliga Internet. Biffarna blev lite torra, jag använde lite tråkiga rester av potatiskroketter och pommes från frysen, men gräddsåsen blev god. Det blev lite lite också men räckte till den extra arvsmassan.
Idag tänkte jag göra pannkakor men orkade inte stå och steka hundra pankisar för jag var helt slut efter jobbet. Därför testade jag ett till recept från allsmäktiga Internet, eller rättare sagt från ett klipp som dök upp på Instagram; Pannkaksmuffins.
Nu är jag mest påmind om att jag behöver återfå lite mer kognitiv funktion så att middagarna blir bättre planerade. Men efter att ha sett vad som händer i hjärnan under klimakteriet så vetetusan om jag någonsin kommer bli organiserad igen.
Kommentarer