..., ner som en pannkaka.
Pyret har kommit in i en period där hon tävlar, konkurrerar och bråkar med Polarn om det mesta. Visst, hon är världens bästa storasyster emellanåt och tar hand om Polarn på ett alldeles underbart sätt.
Men.
Polarn har börjat, äntligen, skaffa sig en liten aning till en egen vilja. Hon väljer saker självständigt och vill ha annat än det Pyret vill ha. Jag vet inte om det är det som stör Pyret, samtidigt som hon gnäller när Polarn härmas.
För om Polarn säger att hon vill ha den rosa tallriken så springer Pyret fram och tar den. Fast vi har jobbat stenhårt med principen att den som väljer först får det den väljer.
Om Polarn säger att hon är kissnödig (toalettträning i full fart här!) och rusar mot toaletten så rusar Pyret före så att Polarn måste springa till andra toaletten och kanske därför råkar kissa på sig.
Om Polarn springer mot lekplatsen och vill gunga på en särskild gunga så springer Pyret förbi och tar den, fast hon var på väg mot rutschkanan.
Det börjar bli irriterande. Frustrerande. Argt.
I den andan; idag skulle jag natta barnen själv, herr B.o.B. skulle till pyjamasklubben.
Det började precis när han skulle gå med att Pyret inte ville gå och kissa innan hon skulle sova, trots att hon inte hade kissat på flera timmar. Hon hade en sådan period tidigare, där vi till sist fick lov att låta henne gå och lägga sig utan att kissa, och sen kissa i sängen på natten, för att det blev löjligt att prata, förklara, tjata och bråka varenda kväll. Sen kissade hon innan läggdags en tid för att hon blev så himla ledsen över att ha kissat på natten, men nu är det alltså dags igen. Vi pratar och förklarar oss blå för att vi vill verkligen att hon slipper bli så där ledsen, men för döva öron.
Sen vägrade hon låta Polarn gå upp i hennes säng för att släcka läslampan. Polarn får göra det, eller räkna ner till släckning, för att hon blev rädd när vi släckte lampan tidigare. Men inte idag. Det gjorde mig irriterad. Det är askorkat att bli irriterad på ett barn vid läggdags, jag vet, men jag är människa när jag inte är mamma. Så nu fick jag sitta med en Pyret som grät efter pappa i en timme innan hon somnade.
För att inte förlora det lilla förstånd jag har, och för att inte gå in i någon kolik/high need bebis PTSD så fick jag lov att köra med hörlurar och fräsig musik i öronen medan jag vaggade henne i famnen som en bebis, tills hon somnade.
Jag kan rekommendera en lista som heter Cheesy hits på Spotify, så rolig.
I alla fall.
Just idag var det en sådan där dag där mammalivet låg lite på minus. Eller rejält på minus. Att få en unge som beter sig som en tonåring från att hon föds, är lite krävande kan man säga.
Polarn? Hon blev arg som ett bi för det mesta, men bara i ett par minuter. Som att hon ville ha msiiik med nakna käjeks tåååjj en sekund efter middagen (B.o.B.-translate: hon ville ha musik med Bada nakna på Sergels torg). Men somnade gjorde hon, trots Pyrets meltdown.
Att ungar kan vara så himla olika.
Kommentarer