Idag har jag nästan inte haft ont alls. Några enstaka hugg och lite molande men inget märkvärdigt.
Är det inte lite märkligt att man kan få så jäkla ont att när man ligger där och kvider och vrider sig i smärtor så känns det som att det bara måste bli så att Sigourney Weaver kommer slänga sig in genom dörren med en eldkastare för att ta hand om den alien som uppenbarligen kommer spränga sig genom bukväggen vilken sekund som helst. Sen går det över. Och man har inte en blekaste om vad det rörde sig om.
Vi har ju åkt till månen, klonat får och kommit på att man kan fritera glass men plötslig smärta i klass med grå, slemmig varelse på väg ut genom magen, det kan man få utan att doktorn kan veta varför, på annat sätt än att sprätta upp en.
Jag vill varken bli uppsprättad av en alien inifrån och ut, eller av en doktor utifrån och in. Två gånger räcker, tack, det är tänkt att bli mitt personbästa.
Nu håller jag tummarna för att den där alien har självdött, skrumpnat och gett upp hoppet om att hitta ut utan en bra karta till hands. Vanliga kvinnovärkarna räcker. Speciellt nu när min cykel är inställd på tre veckor.
T.R.E.
5-6 dagar röda havet.
3-4 dagar lugn och ro.
4-5 dagar ägglossningsvärk/hormonsvaj/cystor.
3-4 dagar lugn och ro.
4-5 dagar pms.
Det gör nog inget om det är en alien-invasion på gång förresten, helvetet på jorden har ju tydligen redan anlänt.
Kommentarer