Fortsätt till huvudinnehåll

En dag.

Polarns första förskoledag är avklarad.
Pyret var till en början mer tveksam och ville inte riktigt iväg medan Polarn började hoppa i vagnen när hon såg huset. Sen blev det ombytta roller.

Pyret hängde snabbt med sin BFF medan Polarn lite suspekt inspekterade omgivningen och gömde sig i sandlådan. Innan hela byggnaden skulle fyllas av barn inför samling och lunch så skulle vi i lugn och ro titta igenom huset, då hängde Pyret och BFF med.
Polarn tinade upp lite blan allt spännande där inne men ilsknade till igen lagom till samlingen och visade det med en full blöja. Men efter ett byte kunde jag göra henne nöjd igen med det bästa hon vet; mat. Hon hoppade av glädje i stolen och dansade loss i hallen efteråt. Lite förundrat tittade jag på hur Pyret satt och åt med god aptit hon med, som hon tydligen alltid gör där.

Dagens kritiska punkt nåddes vid vilan, men se Polarn slocknade i famnen på 5 minuter och Pyret somnade bredvid mig 5 minuter efter det. "Det gick ju bra det där!" sa förskolläraren.

Jag kunde parkera mig med en erbjuden kopp kaffe i 2 minuter innan 4 grabbar skulle bygga lego med mig. De började bygga på mitt hus, byggde inte alls som jag ville på mitt hus, och när jag gick in för att hämta mina vakna barn så hade de väl lyckats förstöra min fina husbil. Det får man ju inte bli arg för.

Vi fortsatte med lite trolldeg efter vilan. Polarn smakade och tyckte den var god och Pyret degade loss utan minsta utbrott, till skillnad från hemma. Och lagom till Polarns nästa gnäll så serverades det mellis, då blev hon lycklig igen.

Dagen avslutades med utelek och det dröjde banne mig inte mer än några minuter så började den lilla damen vandra iväg från mig. Det som lockade var självklart alla bollar. Men hon gick iväg från mig utan att se sig om. Yey.

Båda barnen var lagom trötta och gnälliga när vi kom hem och åt med god aptit, viket jag hoppas resulterar i en god natts sömn.

Jag känner mig riktigt nöjd och hoppfull efter dagen men försöker göra en reservplan för om inskolningen tar mer än de två planerade veckorna. Jag har nämligen precis sett första utdraget till schemat för första kursen, som drar igång exakt efter inskolningen. Det kommer börja med fullt ös ser det ut som.

Kanske är det en aning lite stress som gör att jag har tre (!) vaglar i samma öga. Kanske. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.