Efter allt skrik så har polarn taggat ner sig den senaste tiden. Nu ropar jag ju Hej innan jag är över den berömda ån och allt det där, så det kommer säkert straffa sig på något vis. Men förutsatt att hon får vara nära så har hon inte mer än ett par skrikattacker per dag, annars är hon glad. Fatta. Det är ju helt makalöst.
Idag kom dessutom första skrattet. Att se morsan dansa loss för att roa storasyster var vad som krävdes för att locka fram det där härlig ljudet som hör till det tandlösa flinet.
Då är ju alla skrik i världen som bortblåsta.
Magiskt.
Kommentarer