De första dagarnas hoppfulla lugn har bytts mot en accelererande magknips hysteri med den välbekanta skrik och
paniken. Kombinerat med en vilja att amma en gång i timmen på ömma bröstvårtor och bröst med mjölkstockning. Bonusen med en normal bebisröst slås ut av en total ovilja att tröstas, varken bröst, napp, flaska, bärande, rapande, vyssande, vaggande eller lugnt prat hjälper.
Jag kastas ett år bakåt i tiden, målar fan på väggen, får panik, ger upp.
Håll ut, det går över, du klarar det, du har fixat det en gång. Nej tack. Såren är inte läkta och traumat sitter för djupt.
Jag säger därför tack och bock för nu. Kanske hörs vi längre fram om jag skulle överleva det här.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer
Stora kramar /JL