Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens lediga dag

Jag kan ha svårt för att vara ledig med semesterdagar, det känns som att jag måste utnyttja sådana dagar extra väl. Det går inte an att bara skrota runt hemma och inte göra något särskilt. Fast det kanske är precis det jag behöver.
Att börja dagen med en kopp kaffe ensam, sedan träna och äta frukost riktigt länge, istället för att morgonen är snabb, effektiv och inrutad.
Att göra lite vad som faller mig in, som att testa att gå ut med katterna.
Det var mest för Ännumindrefjants skull eftersom han är en rastlös själ som behöver mycket stimulans. Sedan visade det sig att blyga Lillfjant var den modiga som vågade testa mest.

Det fanns tid och ro för att testa nya symaskinen lite grann och jag orkade gå emot all min teknikskräck och hitta en massa funktioner. Den hade en nålträdare som verkade ta mer tid än att bara försöka pricka in tråden i ögat, men när jag lärt mig den kanske det underlättar ändå. Jag kom inte på något bra syprojekt så tiden användes till att bara kolla in maskinen, helt slösaktigt. 

Lite guldkant satte vi på semesterdagen genom att åka in till storstaden och äta middag tillsammans med Mammakompisen och hennes arvsmassa. 
Vi följde upp det med att vi vuxna drack kaffe här hemma och Arvsmassorna låste in sig i Pyrets rum och och gjorde vad nu nyblivna tonåringar gör. Utan att stressa över att komma i säng tidigt eller avrunda dagen på grund av måsten. 

Även om dagen inte skrek semester för full hals så kanske det var precis vad dagen levererade. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.