Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens dag.

Efter morgonens styrketräning hade jag svårt att bestämma vad jag ville ha till frukost. Så jag tog lite av varje:
Havregrynsgröt, chiapudding med jordgubbar, smörgås och grapefrukt. 

Jag hade som vanligt i övrigt en städdag. Jag gjorde spännande utflykter till soprummet och kunde ha kul med att sortera batterier, färgat och ofärgat glas, plast, tidningar och kartong. Det är lite tragiskt hur mycket skräp vi samlar på oss hela tiden. Jag tvättade tvätt men har lite svårt att fokusera just nu och glömde helt bort att köra en maskin, så den får jag ta imorgon. Städning är ju en sådan sak som aldrig tar slut, så det passar väl bra. Jag lagade en blus men har, igen, lite svårt att fokusera och fick börja om tre gånger för att det blev fel hela tiden, men nu är knapparna på plats.

Mellan städ och tvätt tittade jag på miniserien Something very bad is going to happen.
Jag fick lite Twin peaks blandat med Tarantino vibbar. Den var kanske i något för långsamt tempo för mig, men tillräckligt skruvad för att jag skulle bli underhållen. 

Fantasin tryter så till middag gjorde jag en zucchini/morot/potatisomelett med sallad till.
Det blir ju väldigt mycket grönsaker så det gäller att göra en stor portion om jag ska hålla mig mätt. 

Jag hann testa mitt nya set med korta stickor från Knitpro också, vilken fröjd de var att sticka med. 

Nu vill jag genast ha övriga setet men tänker att jag inte ska spontanshoppa kabelstickor för tusen spänn. Kanske är det lagom att unna mig själv i födelsedagspresent. 

Sen ska jag försöka sova också men har kommit in i en ny omgång av vallningar mellan klockan 3 och 4 på natten. Det påverkar sömnen en aning tyvärr. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.