Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med nyår

Jag är helt enkelt inte skapt för nyårsafton. Inte min grej. Jag har liksom anpassningssvårigheter. För mycket saker som kännetecknar nyår ligger långt ifrån vad som kännetecknar lilla B.o.B., och då blir det ju inte så bra.

Jag började dagen med att gå ut och springa, när alla andra sov. Det var ju i och för sig något som gjorde dagen lite trevlig, ungefär lika trevligt som duschen och frukosten efter. Humöret gick upp lite.

Sen behövde vi handla. Det är ju sällan trevligt. Än mindre i covid-tider, utan att veta vad man skulle ha. Humöret sjönk igen. 

När vi kom hem skulle maten tillagas. Jag hade åsikter om hur den skulle tillagas, jag som lagar 90% av maten till vardags. Humöret sjönk igen.

Vi gjorde i alla fall egen pizza med kryddig tomatsås, mozzarella, parmaskinka och pinjenötter, och serverade med sallad och balsamvinäger.
Jag har inga bildbevis för jag var hungrig, så jag visar ljusen istället. Det hör väl nyår till med tända ljus på bordet, men jag tänder nästan aldrig ljus, inte min grej.

En annan sak som förknippas med nyår är alkohol. Inte heller min grej, trött som jag är. Jag valde bort flaskan med skumpa och ölen i kylen till förmån för denna:
Och de hade rätt, den var god, passade utmärkt även till huvudrätten:
Ryggbiff med ugnsbakad parmesanmos, bearnaisesås och lite grönsaker. Också gott.

Till efterrätt blev det pannacotta med blåbär och hallon.
Mat gör ju i alla fall att humöret höjs ett snäpp. 

Vi passade på att titta på Grevinnan och betjänten under efterrätten, klassiskt nyår ändå.
Så mycket roligare att se tillsammans med arvsmassorna som fnittrar hysteriskt. Lite höjning i humöret där.

För att hålla oss vakna spelade vi spel.
Finns väl inte ett bättre sätt att dra ner humöret på.

Något som hör till nyår är ju att vara vaken till midnatt, så sadistiskt. Inte nog med att man ska vara vaken så himla länge, man ska vara social hela tiden. Hur tänkte de där? 

Nåväl. Nu har vi rivit av den här dagen och kan påbörja nästa år. Som arvsmassorna brukar säga: "Det kan i alla fall inte bli värre." 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.