Jag är lite tom på ord. Inte bara här utan i vardagen också. Huvudet vill inte riktigt forma varken ord eller funderingar just nu. Jag går runt som i ett vacum där varje tanke tar allt för lång tid att processa för att nå hela vägen till slutstationen. Helt ärligt känns det som att någon gett mig sömnmedel och jag hela tiden går omkring och kämpar emot det. Jag vågar knappt kisa mot solen för det väcker en så stark längtan att blunda och sova en liten stund, att jag knappt står emot.
Och nu har ryggen pajat också.
Den här kroppen jag släpar runt på alltså, den gör mig så less att jag gick in på toaletten för att få gråta ifred en stund. Speciellt när vårdcentralen har ett halvårs väntetid på att få träffa läkare. Hur jag ska lösa det här kommer jag heller aldrig fram till, det fastnar i den gröt som brukade vara en ganska skärpt hjärna.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer