Fortsätt till huvudinnehåll

Hur var det här då?

Pyret blev dålig under natten, hon började hosta och fick 39 graders feber. På morgonen hade Polarn också fått feber, om än inte lika mycket.

Min vecka ser ut som så att jag idag hade obligatoriskt seminarium där jag var en av de som var ansvariga för att hålla i seminariet.
Imorgon ska jag påbörja en hemtenta vi fick tillgång till idag och som ska vara inlämnad på fredag. Samma fredag som vi ska ha en salstenta i den andra kursen, som jag då behöver plugga till. Det innebär också att hemtentan behöver vara färdigskriven på torsdag.

Det kanske är vad man ska förklara för kommunen som begär in arbets- och studieintyg för alla som har barn på förskolan på "heltid". Jag frågar hur man ska få universitetet att fylla i en blankett om "undervisning enligt schema: mån-fredag; klockslag" för en utbildning som baseras på mestadels egenstudier. Svaret blir att jag kanske inte behöver barnomsorg samma tider varje dag.

Vänta, va?
För... om man pluggar heltid... behöver man inte plugga... på heltid...? Fast man inte ens kan plugga heltid eftersom förskolan har tidig hämtning på grund av APT, stängt för studiedagar, 12-dagar inför helgdagar, och man måste vabba, samtidigt som universitetet ändå kräver att man gör sina uppgifter. Man får ju till och med göra extra uppgifter om man missar ett seminarium för att man ligger på golvet och inväntar ambulanspersonal.

Jag trodde inte en kommunrepresentant skulle uppmuntra till myten om att om man pluggar heltid lägger man inte heltid på studier. Å andra sidan har jag ju lärt mig att få anser att de ska studera 40 timmar i veckan och till och med Universitetet tror att ingen student gör det.
Men jag gör det.
Dumt av mig att ta en utbildning som kommer ge mig mandat att ta myndighetsbeslut som innefattar rekommendationer om tvångsåtgärder, på allvar.

"Undervisning enligt schema". Till och med grundskolan tillämpar ju egenstudier. Gud så löjligt.

Nu ska jag försöka få några timmars sömn i host och feberträsket innan jag ska ägna mig åt något så fånigt som att ta en kandidatexamen i socialt arbete. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.