Fortsätt till huvudinnehåll

Gott och blandat.

Jag hör på nyheterna att choklad ska vara nyttigt igen, det ska minska risken för stroke. Det fantastiska är att den här gången gäller det även ljus choklad.
Självklart måste de förstöra denna goda nyhet med att informera att det gäller en mängd på en bit om dagen, eller en halv chokladkaka i veckan. För annars ökar man risken för fetma och sjukdomar i dess följd.
Jag blev lite glad en stund där, jag trodde jag hade hittat en bra ursäkt för min hang-up att jag måste ha godis när jag pluggar. Det vore skönt att slippa kämpa emot den nu när jag ska ägna alla dagar, hela dagarna åt att plugga.
Fast nu ljuger jag lite. Jag ägnar kanske inte hela dagarna åt att plugga. Igår hann jag med att jobba på morgonkvisten och fika med härliga blondiner på eftermiddagen.
Jag hinner med praktiska göromål som att städa också, eller ta tag i såna där småsaker som har legat och skramlat i bakhuvudet. Ta reda på saker, kolla upp saker, fixa saker.
Jag har gjort en lista på borde-fixa-saker som ska roa mig när jag behöver en paus från skolböckerna.
En sak jag har tänkt på och hunnit kolla upp är att flera sagt sig ha svårt att kommentera på den här lilla bloggen. Någon liten annan blogg sa att det berodde på vilken webb-läsare läsaren hade, att Blogger inte funkade bra med Internet Explorer, men att bloggaren skulle ändra på någon inställning i kommentars-funktionen. Så det gjorde jag. Nu kanske det går bättre?
Men nu ska jag göra det som jag ska göra. Plugga.
"Det blir väl inga problem för dig att plugga distans, du som har sådan disciplin med ditt pluggande?"
Jo, fast även om jag är disciplinerad så betyder det inte att det kan kännas motigt att göra det jag ska. Även de som gillar sina jobb jättemycket kan väl känna att man har lust att få slippa jobba en dag? Jag kan också sitta och önska att jag var på en varm sandstrand med en härlig roman, istället för i soffan med en hög böcker, ett Word-dokument, penna och kladdpapper och 4 webbsidor öppna. 
Tankar som gör att jag sitter och vägrar avsluta ett tråkigt blogg-inlägg istället för att fortsätta skriva min uppsats.
Men nu!
Efter jag har gått och köpt lite stroke-medicin...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.