"Äter man varierat så är det sällsynt att man har brist på något i kroppen." sa ena kollegan när den andra kollegan tipsade om ett kosttillskott. Vi var ett gäng tanter som pratade om vallningar, hjärndimma, ledvärk, torr hy, humörsvängningar och annat kul som dyker upp i den här livsfasen.
Hormones and me.
Jag är vetenskapligt lagd och benägen att hålla med den första kollegan. Jag har också genom åren provat en del tillskott som entusiaster tipsat om, såsom B-vitaminer, magnesium och kalcium utan att märka någon skillnad. Bara när jag hade låga järndepåer och D-vitaminbrist, konstaterat av läkare, märkte jag att tillskott faktiskt gav något.
Men med trötthet, zombiehjärna, uppvaknande kl 3 varje natt, vallningar som börjar dyka upp även på dagen, stela leder, mer huvudvärk, torra ögon, klåda och allt annat jävelskap, så kände jag att det var värt att prova kollegans tips. Jag kanske känner mig lite desperat.
Det hon tipsade om, som jag tipsar om utan att få något för det, är denna:
Jag har bara använt den i en vecka, men har inte vaknat under natten på 4 dagar, inte haft några vallningar, inte haft huvudvärk, har mindre ledvärk och promenerar i samma tempo som för ett par år sedan.
Är det placebo? I så fall gillar jag placebo.
Jag har inget emot att testa hormonbehandling, vilket skulle vara nästa steg, men så har jag vänner som försöker få tag i sin medicin som tar slut på alla apotek och jagar läkare för nya recept. Den biten skulle driva mig till vansinne, så jag testar det här ett tag till och ser om jag kan komma undan lite lättare. Även skeptiker kan ju ha fel, kanske särskilt när hela kroppen håller på att möblerar om.
Kommentarer