Fortsätt till huvudinnehåll

Gissa vad?

Vab!!
En hel dag med Netflix och pyssel!

Självklart fick pysslet ha jultema.

Efter en hel dag med en övertänd Polarn är jag lite matt. Jisses vad den där ungen kan prata! Och hon har en sensationell förmåga att hitta på projekt att engagera sig, och mig, i. 

Föräldramaffian får ju dåndimpen om man säger att det är ansträngande att vara hemma med sitt eget barn, för då ska man ju inte skaffa barn över huvud taget tydligen. Men eftersom jag är kvinna har jag en utmärkt simultankapacitet och kan därför tycka att hon är fantastisk i all sin energi och kreativitet, och samtidigt bli trött av alla intryck jag får. Alla tusen frågor och berättelser, ackompanjerat av hennes långa ben som är nära att snubbla en gång i kvarten (och ge mig en halv hjärtinfarkt), ihop med att försöka få till teckningar, gubbar, smällkarameller och handarbeten utefter hennes önskemål. Det är ju lite av ett maraton. 
För frågorna och berättelserna är otroliga, hon får mig att skratta högt hela tiden, men samtidigt det så klart en ansträngning att hänga med i alla resonemang som, tro mig, pågår o.a.v.b.r.u.t.e.t.
Hennes energi är avundsvärd och smittar av sig, men eftersom hon alltid är på väg att ramla, välta något, halka, spilla eller tappa något, så är mina sinnen på beredskap nonstop. 
Att hon är så fantastiskt kreativ vill jag såklart uppmuntra och följa med i, men jag kanske inte upplever det som vansinnigt uppiggande att sitta på golvet och bygga gubbar av flirtkulor. 
Se, man kan både tycka om något, och ändå bli trött av det. Som att man kan tycka om att träna, och känna sig trött efteråt. 

Imorgon har vi maraton dag två. Bäst att försöka sova lite så jag är redo för att vara världens bästa och sämsta mamma, i exakt samma ögonblick. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.