Jag läser på Aftonbladets hemsida att Skatteverket har förlängt inlämningstiden för deklarationen med en dag, för att det var så många sista-minutare som ringde till jourtelefonen att den la av.
Tänk, det måste vara några av mina klasskamrater, för i skolans värld gör vuxna studenter precis som barnen, kommer med en ursäkt i sista minuten och får lämna in liiite senare. Det är alltid samma människor också, så jag antar att de är såna som lämnar in deklarationen tre sekunder innan deadline också.
Fast man har många dagar på sig, få man väl tillägga.
Jag är ingen sista-minutare, så jag vet inte riktigt hur det fungerar, men om man alltid är ute i sista minuten, eller till och med för sent, borde man inte ta tag i saken och lära sig planera lite då?
Eller så är det faktum att någon alltid ger liiite mer tid vad som gör att de aldrig behöver lära sig planera.
Jag nöjer mig med att konstatera att min taktik, ute i god tid, oftast brukar resultera i att jag får mer ledig tid än sista-minutare, som att de sista två veckorna i skolan är vikt åt de som missat, glömt, behöver göra om. Självklart finns de dom som varit sjuka eller fått plötsliga förhinder av något slag som behöver en ny chans, men sista-minutarna är helt klart överrepresenterade.
Då sitter jag och slappar med en god bok och en god glass, förhoppningsvis i solen, istället.
Tänk, det måste vara några av mina klasskamrater, för i skolans värld gör vuxna studenter precis som barnen, kommer med en ursäkt i sista minuten och får lämna in liiite senare. Det är alltid samma människor också, så jag antar att de är såna som lämnar in deklarationen tre sekunder innan deadline också.
Fast man har många dagar på sig, få man väl tillägga.
Jag är ingen sista-minutare, så jag vet inte riktigt hur det fungerar, men om man alltid är ute i sista minuten, eller till och med för sent, borde man inte ta tag i saken och lära sig planera lite då?
Eller så är det faktum att någon alltid ger liiite mer tid vad som gör att de aldrig behöver lära sig planera.
Jag nöjer mig med att konstatera att min taktik, ute i god tid, oftast brukar resultera i att jag får mer ledig tid än sista-minutare, som att de sista två veckorna i skolan är vikt åt de som missat, glömt, behöver göra om. Självklart finns de dom som varit sjuka eller fått plötsliga förhinder av något slag som behöver en ny chans, men sista-minutarna är helt klart överrepresenterade.
Då sitter jag och slappar med en god bok och en god glass, förhoppningsvis i solen, istället.
Kommentarer