attvarabob

Solen sken och det börjar kännas som sommar, ändå kände jag mest för att vara hemma. Jag städade, tvättade och plockade undan mössor och vantar som faktiskt behövts till nu. Jag gick till återvinningen och jag gick och veckohandlade, tog hand om blommor och fixade lunch. Sen började rastlösheten sätta in. Då hörde jag av mig till mammakompisen. Som tur var hade hon slitit i trädgården hela dagen och ville ha lite ombyte hon med, så jag fick sällskap på en promenad. Efter en tur genom skogen i sol och värme med gott sällskap så kände jag mig helt nöjd med att bara vara hemma igen.  Jag och min virkning.  Det finns många tecken på medelålder här.

Recept för en härlig kväll: En läkare, en forskarpsykolog, sol, uteservering och god mat. Det är spännande hur tid kan vara så olika, här var 4 timmar som en sekund. Ändå hann vi avhandla föräldraskap, arbete, systemfel, böcker, tveksam karaktär hos känd person, förskolor, utbildning, smycken, Mors dag, semesterplaner och allt där emellan. Läkaren påpekade att hon hade svårt att vänta med att säga saker eftersom hon hade så dåligt minne att hon ville ha allt sagt så snart hon kom att tänka på det. Jag skrattade igenkännande och psykologen sa att det nog gällde oss alla med tanke på att vi började prata några timmar innan om en sak och sedan fortsatt utan paus. Kan vara därför jag är lite hes nu.

Det blev många steg idag, hela 18620 faktiskt, mest för att vi var lite överallt.  Vi behövde åka och handla för att Polarn ville köpa mer garn till sin virkning. Tillsammans med sina kompisar har de en liten virkgrupp som virkar på rasterna i skolan och ses och virkar på fritiden. Det är ju ganska fantastiskt. Självklart ville Pyret då titta på secondhand i sin eviga jakt på jeansshorts. Jag har lovat mig själv och Cous-cous att ha kläder med mer färg, så jag satsade på det. 3 blusar, 2 t-shirts och två kjolar till mig, och två tröjor till Pyret för 158 riksdaler.  Till kvällen skulle Polarn på kalas hos en av virk-kompisarna. Virkkompisen bor ca 30 minuters promenad bort. Så jag och Pyret följde med dit, gick och åt middag, gick hem, gick och hämtade Polarn och gick hem igen. Men det gjorde inget, för vädret var gudomligt och vägen dit är så fin.  Jag riktigt känner hur jag f...

Så var tre timmar workshop med studenter avklarad. Jag är helt slut efteråt. Det är dränerande att hålla fokus och vara social på det sättet, särskilt eftersom jag inte är bekväm och därför är lite spänd även inför det hela. Så jag brukar jobba hemifrån efteråt för att ge mig själv lite andrum.  Nu är det inte alltid planer går i lås och denna gång kunde jag inte åka hem, istället kuskade jag iväg till jobbet och hann precis fram till mötet. Och nästa möte och nästa möte och nästa möte. Sen var det dags att gå hem. Utmed promenadvägen funderade jag över hur trött jag kände mig och tillskrev föreläsningen det hela, tills jag kom på att jag inte fått i mig någon lunch.  Nu är jag verkligen helt dränerad.

Ljus och mörker. Yin och yang. Stor och liten. Han och hon. Lång och kort. Men ändå BFF.