Eller: Hur man märker att åren går.
Ett himla trassel av kedjor.
Eller: Lämna över stafettpinnen.
Pyret kom till mig och sa: "Mamma, kan du hjälpa mig?" För ja, hon ber fortfarande om hjälp och ja, hon inleder fortfarande de flesta meningar med "Mamma".
Sedan lämnade hon över detta:
Obs! Här har jag redan jobbat på ett tag.
En gång i tiden, som jag allt oftare inleder meningar, var jag svinduktig på att trassla loss kedjor. När jag var yngre var det jag som fick sådana uppdrag av exempelvis min mor. Jag kan till och med säga att jag tyckte det var roligt och tillfredsställande att sitta och trassla loss de små härvorna.
Så är det inte längre.
Såväl synen som tålamodet har försämrats med åren och nu har jag bara lust att slänga kedjorna i närmaste papperskorg efter 2,5 försök.
Men jag är också en god mor, så jag väser svordomar mellan hopbitna käkar och upprepar: "Näe, nu skiter jag snart i det här." till dess att jag fått loss alla knutar. Sedan säger jag ytterligare en gång till Pyret att hon får lära sig att få loss knutarna själv eller lägga kedjorna så de inte trasslar ihop sig.
Om några veckor kommer hon komma och be mig om hjälp igen och historien kommer upprepa sig.
Kommentarer