Jag noterade efter morgonjoggen att duvorna bytt plats:
Ett tecken på att förändring vara att vänta kanske. Som att Arvsmassorna har återvänt. Det var ju toppen, för det började bli ansträngt att ta hand om alla lurviga på egen hand.
Som ni kan notera beklagade jag inte missödet utan högg bara in. Vare sig det var jag som sa fel eller servitören som hörde fel så blev det lyckat.
Vi hade avlösning med middag på Indisk restaurang, jag trodde jag beställde en sak men fick in detta:
Mindre lyckat är att Arvsmassorna lagt sig till med sena kvällsvanor. Det har inte jag. När jag går och borstar tänderna är de pigga och vill prata om en massa saker. Jag kommer aldrig överleva deras tonår. Men fram till dess ska jag jobba för att läggdags är senast 21.00, oavsett vardag eller lovdag. En del människor är trötta varelser, varelser i medelåldern exempelvis. Kanske är det vad duvorna har möte om.
Kommentarer