Fortsätt till huvudinnehåll

Hänt i myshelg.

Det kan vara så att fredagen var en av de mest intensiva arbetsdagarna på länge. Att hinna få tag i polisen innan jag behövde gå för att hinna hämta barnen i tid, samtidigt som jag hade varit vaken sedan klockan 3.10 gjorde mig lite trött, typ. Det var ju rätt skönt att då vara bortbjuden på fredagsmys. Tacos lagades medan jag satt med ett glas vin och alla arvsmassor roade sig, vi fick också snacks och trevligt sällskap.

Sen satte vi pyjamas på arvsmassorna, borstade deras tänder, sa godnatt och lämnade dem med en en film och mys. Pyret har sovit där förut, men Polarn gjorde sin övernattningsdebut. Hon har en förmåga att ta sig an vissa saker med en axelryckning, och detta var en sådan gång, allt hade gått väldigt bra. Det gick bra för mig med, även om det kändes väldigt märkligt att vakna utan dem. Minnen om svunna tider väcktes när jag satt och åt frukost och tittade på Nyhetsmorgon. Jag hade också helt glömt bort hur det var att bara ha mig själv att ta hand om på morgonen, livet kändes så okomplicerat. Okomplicerat, men tomt.

Även om det var ett glatt gäng jag möttes av hemma hos kompisarna är det var dags att hämta, så hade båda arvsmassorna varit vakna väldigt länge och var därför lite slitna. Vi bestämde oss för att ägna dagen åt lördagsmys. Vi köpte lördagsgodis, skaffade Disney plus, köpte sushi och nudlar att ta med och bänkade oss i soffan hela eftermiddagen. Vi har också börjat tillämpa mobilförbud när vi äter och när vi tittar på tv, även för oss vuxna, det gör sådan skillnad på stämningen. Kanske är det mest jag som behöver fokusera på en sak i taget nu när koncentrationsförmåga stadigt sjunker, men jag orkar heller inte förklara handlingen var tredje minut för att arvsmassorna spelar Pokemon Go.

Om ryggskottet, som lurat precis på gränsen till att braka loss totalt, håller sig i skinnet, tror jag att vi måste ägna morgondagen åt att se höstsolen. Vi får se vad vi kan hitta för utflyktsmål den här gången. Nu avslutar jag dagen med en riktig klassiker:

En natt på stan, hur mycket mer nostalgi kan man få?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.