Det goda med det onda.

Igår tog jag mig upp ur sängen och gjorde mig iordning. Det var ju bra jobbat.
Men sen kom jag inte längre för det kändes som jag skulle svimma, kräkas eller bara ramla ihop i en liten hög. Det var ju inte så bra.
Så jag ramlade ihop i en liten hög i soffan och tittade på Netflix och virkade hela dagen. Det var ju bra.

Imorse samlade jag ihop mig och kom iväg till jobbet. Det var bra.
Sen kändes det som att jag knappt förstod vad folk sa, eller att jag inte kom ihåg vad jag gjorde för tre minuter sen. Det är nog inte bra.
Fast så fick jag höra av en kollega att han såg väldigt mycket fram emot ett samarbete lite längre fram. Det kändes ju kul.
Men så fick jag några ärenden som kommer bli tuffa. Det kändes jobbigt.
Då var det skönt att ha ett möte där jag fick fint beröm. Det piggade upp.
Fast efter det mötet kände jag mig yr och väldigt trött. Det var kanske inte så bra.
Men då såg jag ett mejl om ett uppdrag som kommer bli kul att genomföra. Det var ju roligt.
Så roligt att jag berättade om det för en kollega, som också började berätta saker, så att vi blev lite sena att komma ifrån jobbet. Det var ju inte så bra.
Men middagen som serverades hemma var god och sällskapet trevligt. Det var skönt.
Till kvällen började jag må lite sisådär, lite obestämbart på vilket sätt jag mår kasst, men ont har jag. Det är ju inte så bra.
Så nu ska jag sova. Det borde bli bra.